Det är den stora frågan.. Jag håller på att spricka.. Jag måste göra nåt åt det här snart!
Jag är så jävla splittrad nu, jag vet inte vem jag är längre, jag vet fan ingenting.. Inte ett jävla skit på ren svenska.. Jag mår bra, jag mår inte bra, jag mår fantastiskt, jag mår skit.. öh...
Varför är JAG den drabbade!? Varför just mig!? Jag blir tokig!
Inom en snar framtid kommer jag lägga in mig själv. Det bara är så.. För jag orkar inte så mkt mer nu..
Stackars Tove på jobbet har fått bli den som får lyssna på all min vrede som jag sprutar ur mig.. Jag har så jävla mkt ilska inom mig så det är inte sant! Och jag vet egentligen Vad jag bör göra åt det för jag vet vart skon klämmer.. Men jag kan inte... Jag Kan inte.. sjukt eller hur..?

Jag fick numret till Toves gamla psykolog idag iaf.. Funderar på att göra ett försök..
Det är så många saker som jag skulle vilja få ur mig, och jag har så många frågor jag skulle vilja ställa, men jag är bara en sån jävla mes.. Och det gör mig galen!!
Jag börjar fan bli schitzofren.. Jag mår samtidgt bra i kroppen.. det är det som är det konstiga..
Vad fan händer här egentligen!?
Nån som kan svara på vem fan jag är, och vad jag håller på med just nu.. Jag får ingenting att gå ihop för fem öre..
Snark... *jäävligt störande!*
Nu tänker jag fortsätta sitta i min ensamhet (vilket är JÄVLIGT SKÖNT!) och dricka mina cider här i lugn och ro..
(Och det här skrivs Inte för att jag är påverkad, det har velat ur mig länge, men fick lite hjälp på traven att börja skiten, me hjälp av alkoholen :)
Tack och hej.. Vi syns!
..På Ulleråker... :/