Precis hemkommen efter en 4 timmar lång fika med Stella och Linda :)
Gud vad roligt vi hade! Vi verkligen asgarvade nästan konstant hela tiden i konversationerna! Sånt gillar vi!
Och jag mår bra! :) Det sa Linda.. Alltså, omedvetet, i kroppen.. för jag har skrattat så jäkla mycket på sistone åt saker som egentligen inte alls är "så överväldigande roligt" som jag har gjort det som haha..
Så Linda sa: Du mår helt enkelt bra i kroppen..Även om du kankse inte känner dig som det, men du mår Bra just nu.
Jaa.. Det måste nog vara så :)

Igår fick jag ett mail om tänkvärda ord, som fick mig att börja gråta.. Det var såna förbannat tänkvärda ord så man fick en sån tankeställare! Varför klagar vi så mkt, när vi egentligen har det så jäkla bra?
Ja.. Säg det.. Vi är bortskämda helt enkelt..
Men hur som helst så tänker jag bifoga mailet här, för ni borde verkligen läsa det! (och om ni inte orkar, så fine..) Sånt i vardagen som man inte tänker på egentligen!

Kalle är den typen som du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. När någon frågade honom hur han mådde så svarade han:
'Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'
Han var en naturlig inspiratör. Om en av dom anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för dom anställda hur man kunde se positivt på situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: 'Hur lyckas du?'
Kalle svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag, Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.'

Varje gång det sker något dåligt kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.
Varje gång någon kommer och klagar hos mig kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på dom positiva sidorna i livet.
Jag väljer dom positiva sidorna i livet.

'Säkert, men det är inte så fullt enkelt' protesterade jag.
'Det är det' svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.

Jag funderade över vad Kalle hade sagt.
Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.
Jag träffade Kalle ca 6 veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde svarade han: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?'
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försigick i huvudet på honom under olyckan.
'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter' svarade Kalle, 'så medan jag låg på marken så mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva.'
'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag
Kalle fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk. Dom sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då dom rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i deras ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stog skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något'
'Vad gjorde du då?' frågade jag.
'Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig. Hon frågade om jag var allergisk mot något.
'Ja' svarade jag.
Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan dom väntade på mitt svar.
Jag tog ett djupt andetg och ropade:
'Tyngdkraften'
Genom deras skratt sa jag till dom: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'

Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också tack vare sin fantastiska inställning.
Jag lärde mig av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut.
Inställningen är trots allt, Allt.
Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Varje dag har nog av sin egen plåga.
Egentligen är dagen idag den dag du bekymrade dig för igår.
Så.. När det känns förjävligt, tänk så här:
Jag är tacksam för.....
...Tonåringen som gnäller för att den måste diska för då är den hemma och inte ute på gatorna.
...Skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.
...Att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
...Att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
...Att gräsmattan behöver klippas,fönster tvättas och hängrännor måste rensas, Jag har ett eget hem.
...Skuggan som bevakar mitt arbete för det betyder att jag är ute i solen.
...Alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt.
...Att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.
...Min höga elräkning för den betyder att jag har det varmt.
...Kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.
...Tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig.
...Trötthet och värkande muskler i slutet av dagen för det betyder att jag har Kunnat arbeta hårt.
...Väckarklockan som ringer tidigt på morgonen för det betyder att jag lever.
...och sist men inte minst för att jag får många mail, för det betyder att någon tänker på mig.


Så underbart mail, egentligen.....
Godnatt på er alla glada! :)