När jag gick och la mig inatt, så tittade jag i syrrans tidningsmappar om hon hade nå att läsa.
Fick då syn på tidningen ifrån 1972 där våran biologiska morfar är med i ett stort reportage.
Jag har vetat vad det handlade om, men aldrig brytt mig att läsa hela reportaget.
Förens inatt..

Han jobbade som värdetransportchaufför på den tiden.
Körde postväskor med skyhöga summor i, mellan Enköping och Sthlm.

En dag hade han nallat av en flaska konjak när han lastade i Enköping. Fick sen en "snille"idé.
Han skar upp hela väskan, snodde pengarna och drog. (342.000 kr. Då var ju det Mkt)
Sen fortsatte han supandet och söp sig redlös när han kommit tillbaka till Sthlm.

1.5 dygn senare greps han vid tunnelbanestationen. Drog till med att han tappat bort hela väskan i fyllan och villan, och fick sen 2 år och 6 mån på kåken.
När han blev fri skulle han få betala tillbaka allt till staten.


I själva verket (berättade mamma idag) drog han till en kompis och dom gjöt in hela väskan i betong.
Under tiden han satt inne, höjdes räntan så pass mkt, så att hans skuld tillslut lades ner.
Och när han kom ut hade han sen nästan en halv miljon spänn... Rätt sjysst..

Men frågan är om han sen tyckte att det var värt det ändå med alla förhör och åren på kåken..?